Nhõyom amcho jiv-prann (Rivers are our Tresures)
- Necio D’Souza,
Rai - Goy
Pavsallo
suru zalo ki nustem marpacher bondi poddtta. Ondum vorsa doryant nustem marpak sumar
2 mhoineachi koddok bondi asa. Sorkarachem hem dhoronn nusteachi vadd zavpachea
hetun asa. Jun tem Setembr mhoineant nistim tantiam ghaltat vo pilam ditat. Hea
karannan doriyant botti ghevn vochpak toxench thoddik ramponn lavpak addvarlam.
Eke vatten soglleank hem manya asa, punn jevnnachi boxi polletoch nusteachi
ruch yeta ti koxi nivarop?
Gõykarank nustem zaich ani tem
dispottim zay. Nustem nastana lhan bhurgeak legit jevonn cholona. Pavsachea
disanim bazarant nustem polleunk mellop mhollear ojeapuch mhonnpachem. Thoddem
bhov nistem dixtti poddtta punn chodd mharog. Duddu subeiz dile tori tacho svad
gimantlea nustea sarko asona. Kiteak tor hem nustem jelantlem. Kitlexech mhoine
savn cold-storage ghoranim samball’lelem nustem hem.
Oslem
nustem mhaka zalear bilkul avoddna. Dor pavsalleant hanv magir tajem nustem
sodunk bhonvtam. Adim gorantti ghevn hanv xetam deganim bhonvtalom. Pitoll,
vell’leo, kalludram, sangttam bi haddttalom. Kednai kul’leo, potting, konge bi
haddop zatalem. Punn atam toxem zaina. Vellachi moryada samballchi poddtta. Her
sapsaldarkeam samkar nustem goravpachem karya samkench kuxik poddlam. He kallar
tajem tott-tottit nustem melltta tem fokt nhõychem. Oslem nustem khoim vikrek
melltta hacho addvo adim-fuddench gheit astam. Poir eklo chonnkam vinkhtolo
dislo. Ekuch mottem aslem, her sogllim barik. Tin-saddetin futt lambayechem
chonnok mhaka mandovlem. Somtench tagdder zokhunk lailem. 6 kilo 200 gram
vozonachem chonnok ukhol’lem ani ghora haddlem.
Hea
chonnkak lagon hanv nhõyank lagincho zalom. Nhõyam viximchea gineanachi
uzollnni (revision) korpak boslom. Yedim vhoddlim nistim posovpi kay boreo
amcheo nhõyom. Oslim chonnkam atam mitta-agoranim fish harvest pod’dotin
pasun postat. Punn hantun kharem udok asta. Sayem udkan rosrostoleo amcheo nhõyom
kitleo mahan! Monxachi tan bhagoitat toxich bhuk mittoitat. Osleach nhõyantlem
mottem nustem Karnataka rajyantleant Gõyant vikrek mellpak laglam. Heo nhõyom
naslet zalear Gõychi udorgot khoimchea panvddear urpachi kay? Dubav viret khub
fattim urpachi. Mhaka sott korun Rajasthan rajyachi yad zali. Kama nimitan
hanvem tin mhoyne thoim sarleat. Thoimsor nhõyom, bandh, pavs naslelean lokacho
vikas zaina to hanvem khas dolleanim pollela. Ami Gõykar kitle subhagi, itleo nhõyom
amkam favo zaunk.
Nhõyom
amchi girestkay. Punn kotta Gõykarank tanchi apurbay na. Gõyant amcheo nhõyom
produxit zait asat. Tantlim jiv-prannim morun vochpache kavz mukhar yeit asat. Torekvar
nistim, kalvam, xinanneo, mandam, khube, tisreo na zavpak lagleat. Poromporik
vevsay vibaddla to zaloch, heranchi jibe-ruch legit xellelea. Hachem karann nhõychea
udkant soddlelem vikh. Eke vatten lhan vhodd kharkhaneatlean vikhallem rosayena
(chemicals) soddttat, zalear samanya nagrik kochro xevttitat. Dolleam add
mosonn padd, oxe torecho sobav monxanim apnnaila. Nhõyche ximek vo vhallache
degek ravpi kubxea lokak septic tank bandunk kustar lagta. Magir soglli
ghann vhallantlean nhõyt, nhõytlean doryant pavta.
Amchea Gõyant
11 mukhel nhõyom ani 42 up-nhõyom (tributaries) asat. Soglleant lamb nodi asa
ti Mandovi; zalear sogleant lhan nhõy vortovta Baga. Mandovi 87 kilometram lamb
zalear Baga fokt 10 kilometramchi. Mandovi ani Zuari heo tor rund ani khol nhõyom
zavn asat. Hantunlean minachea barjinchi yeradari zata. Kitleoxeoch barji
choltat dekhun Gõyche yennavollik motto hatbhar lagta. Mandovi nhõyek udok
pavoitele Mhadei nhõyenk addavpachi kottpott Kornattok sorkar korit asa. Hea
vixim Gõy serkar High Court-ant kes choloita, ticho nikal Gõykarachea
hitacho zavcho mhonn lok ast ballgita.
Amchem Gõy
Sahyadri Ghattachea palsannicher vosta dekhun choddxeo nhõyom Maharashtra ani
Kornattok-ache xime veslean udetat. Mandovi, Kornattokantlea Degaum ganvantlean
upzota ani Gõyant Aguada laginchea Arbi doryant misoll zata. Zuari nhõy pasun Kornattokantlea
ridhi ganvantlean udeta ani Murmugao lagsar Arbi doryak melltta. Tillari
dhornnak lagon Chapora nhõychem udok unnem zavpak laglam. Gimant nhõychem toll (base)
nodrek poddtta.
Her nhõyom
Gõychea dongra pondantlean survat kortat. Moddganv-chean pasar zavpi Sal nhõy
Vernnachea dongrantlean bhair sorta. Fuddem anikui barik fantte yeun tika
bhett’tat. Magir ti 4 pulam pasar korun cab de ram pavta. Halinch pavsa
adim he nhõyt Betul lagsar nistim mortat dekhun poryavoronn khatean chovkoxi korpachim
pavlam marleant. Galjibag, Talpon, Saleri, Mandrem, Harmal, Terekhol, Kandlli,
Gulleli, Kushavati, Uguem oxeo up-nhõyom xetkamank udok pavoitat. Hea nhõyamcher
patiyevn kitlixinch kullagoram folltat.
Hantuntleo
kaim nhõyom renv utpon kortat. Renve bhogor ximittache koslench kam xarti
pavona. Oslea lhan nhõyanim bhorpur nustem posta. Hantuntlem udok samkem nitoll
ani goddem aslelean, nustem ekdom svadixtt zata. Punn kotta duxtt monis udok duxit kortat
mhonn kollon ailam. Gelattinacho sfott korun udkant nustim marpacheo ghoddnneo
vaddpak lagleat. Hand made Bombs vaportat mhunn ugddapem zalam. Halich San
Jose de Areal ganvant bhiraddak ravpi ek onGõykar osleach Bomb-chea sfottantlean moronk pavla.
Tache bailen govay dilea tea pormonnem ho monis Bomb toyar kortalo ani herank
vikhtalo.
3702
chovkonn kilometram akrachem amchem Gõy, itlea sogott nhõyanim nettoilam tem
amche nodrek yenam. Khorem mhollear heo vortovtat rogtacheo xiro. Amcho
jiv-prann hancher tharlolo asa. Zoxem monxachea xirantlem rogot duxit zatoch
duensam uprastat, tech porim nhõyam sovem zata. Produxonnam vorvim tantle
moladik jiv-prannim mortat. He jiv-prannim monxak bhov upegache, hacher konn
niyall korunk sodinat. Nhõyom nitoll korpachi zababdari konnuch ghenat. Punn nhõyom
burxeo korpak fattim soronant. Thoddea Real Estate developers-anim tor nhõyom
purovn oxir korpacheo rattavolli choloileat. Builders-anim nhõyank
ghottaram koxim vapuddleant.
Hem
sogllem odruxtt thambovpak sorkara khal sabar khatim asat. Ganvche
panch-sorpanch asat. Nogorsevok, amdar, khasdar, pulis asat. Tanchea dolleam
mukhar vaitt ghoddnnukeo uprastat. Punn konnak poddlelem nam. Kaim odhikari tor
lonch ghevn oslea kamank protsahon ditat. Barik-sarik monxan avaz kaddlear to
zulumacho xikar zata. Hacher upay kitem kai?
Kendrant
BJP sorkar pavlelean, Bharotachi mukhel ani vixal nhõy Ganga; nitoll korpachi
mohim fuddem ailea. Fattlea kitleaxach vorsam thavn kaim NGO ani her bore
dekhnnar, sorkari yontronnacher dobav haddit asle. Tea pasot ho vavr sorkaran hatant
ghetla. Ganga-nt ghann vo kochro soddpeak khoddok kheast mellttoli mhonn zahir
kelam. Hench dhoronn Gõyant apnnailear Gõycheo nhõyom nitoll zavpak pavteleo.
Mhonttoch ami nagrikanim sorkarak magnni korchi goroz asa. Amcheo nhõyom fuddle
pillge khatir nitoll samballcheo asat. Tednach Gõycho soimik mul’leantlean
vikas zatlo. Oxench ghoddlear puro.
************************************
This
article was published in the Goa’s Popular Monthly JIVIT, July’2014 issue.
No comments:
Post a Comment