Friday, April 17, 2015

Nhõyom amcho jiv-prann (Rivers are our Tresures)

Nhõyom amcho jiv-prann (Rivers are our Tresures)

                                                                                                    - Necio D’Souza, Rai - Goy

Pavsallo suru zalo ki nustem marpacher bondi poddtta. Ondum vorsa doryant nustem marpak sumar 2 mhoineachi koddok bondi asa. Sorkarachem hem dhoronn nusteachi vadd zavpachea hetun asa. Jun tem Setembr mhoineant nistim tantiam ghaltat vo pilam ditat. Hea karannan doriyant botti ghevn vochpak toxench thoddik ramponn lavpak addvarlam. Eke vatten soglleank hem manya asa, punn jevnnachi boxi polletoch nusteachi ruch yeta ti koxi nivarop?

Gõykarank nustem zaich ani tem dispottim zay. Nustem nastana lhan bhurgeak legit jevonn cholona. Pavsachea disanim bazarant nustem polleunk mellop mhollear ojeapuch mhonnpachem. Thoddem bhov nistem dixtti poddtta punn chodd mharog. Duddu subeiz dile tori tacho svad gimantlea nustea sarko asona. Kiteak tor hem nustem jelantlem. Kitlexech mhoine savn cold-storage ghoranim samball’lelem nustem hem.

Oslem nustem mhaka zalear bilkul avoddna. Dor pavsalleant hanv magir tajem nustem sodunk bhonvtam. Adim gorantti ghevn hanv xetam deganim bhonvtalom. Pitoll, vell’leo, kalludram, sangttam bi haddttalom. Kednai kul’leo, potting, konge bi haddop zatalem. Punn atam toxem zaina. Vellachi moryada samballchi poddtta. Her sapsaldarkeam samkar nustem goravpachem karya samkench kuxik poddlam. He kallar tajem tott-tottit nustem melltta tem fokt nhõychem. Oslem nustem khoim vikrek melltta hacho addvo adim-fuddench gheit astam. Poir eklo chonnkam vinkhtolo dislo. Ekuch mottem aslem, her sogllim barik. Tin-saddetin futt lambayechem chonnok mhaka mandovlem. Somtench tagdder zokhunk lailem. 6 kilo 200 gram vozonachem chonnok ukhol’lem ani ghora haddlem.

Hea chonnkak lagon hanv nhõyank lagincho zalom. Nhõyam viximchea gineanachi uzollnni (revision) korpak boslom. Yedim vhoddlim nistim posovpi kay boreo amcheo nhõyom. Oslim chonnkam atam mitta-agoranim fish harvest pod’dotin pasun postat. Punn hantun kharem udok asta. Sayem udkan rosrostoleo amcheo nhõyom kitleo mahan! Monxachi tan bhagoitat toxich bhuk mittoitat. Osleach nhõyantlem mottem nustem Karnataka rajyantleant Gõyant vikrek mellpak laglam. Heo nhõyom naslet zalear Gõychi udorgot khoimchea panvddear urpachi kay? Dubav viret khub fattim urpachi. Mhaka sott korun Rajasthan rajyachi yad zali. Kama nimitan hanvem tin mhoyne thoim sarleat. Thoimsor nhõyom, bandh, pavs naslelean lokacho vikas zaina to hanvem khas dolleanim pollela. Ami Gõykar kitle subhagi, itleo nhõyom amkam favo zaunk.

Nhõyom amchi girestkay. Punn kotta Gõykarank tanchi apurbay na. Gõyant amcheo nhõyom produxit zait asat. Tantlim jiv-prannim morun vochpache kavz mukhar yeit asat. Torekvar nistim, kalvam, xinanneo, mandam, khube, tisreo na zavpak lagleat. Poromporik vevsay vibaddla to zaloch, heranchi jibe-ruch legit xellelea. Hachem karann nhõychea udkant soddlelem vikh. Eke vatten lhan vhodd kharkhaneatlean vikhallem rosayena (chemicals) soddttat, zalear samanya nagrik kochro xevttitat. Dolleam add mosonn padd, oxe torecho sobav monxanim apnnaila. Nhõyche ximek vo vhallache degek ravpi kubxea lokak septic tank bandunk kustar lagta. Magir soglli ghann vhallantlean nhõyt, nhõytlean doryant pavta.


Amchea Gõyant 11 mukhel nhõyom ani 42 up-nhõyom (tributaries) asat. Soglleant lamb nodi asa ti Mandovi; zalear sogleant lhan nhõy vortovta Baga. Mandovi 87 kilometram lamb zalear Baga fokt 10 kilometramchi. Mandovi ani Zuari heo tor rund ani khol nhõyom zavn asat. Hantunlean minachea barjinchi yeradari zata. Kitleoxeoch barji choltat dekhun Gõyche yennavollik motto hatbhar lagta. Mandovi nhõyek udok pavoitele Mhadei nhõyenk addavpachi kottpott Kornattok sorkar korit asa. Hea vixim Gõy serkar High Court-ant kes choloita, ticho nikal Gõykarachea hitacho zavcho mhonn lok ast ballgita.

Amchem Gõy Sahyadri Ghattachea palsannicher vosta dekhun choddxeo nhõyom Maharashtra ani Kornattok-ache xime veslean udetat. Mandovi, Kornattokantlea Degaum ganvantlean upzota ani Gõyant Aguada laginchea Arbi doryant misoll zata. Zuari nhõy pasun Kornattokantlea ridhi ganvantlean udeta ani Murmugao lagsar Arbi doryak melltta. Tillari dhornnak lagon Chapora nhõychem udok unnem zavpak laglam. Gimant nhõychem toll (base) nodrek poddtta.

Her nhõyom Gõychea dongra pondantlean survat kortat. Moddganv-chean pasar zavpi Sal nhõy Vernnachea dongrantlean bhair sorta. Fuddem anikui barik fantte yeun tika bhett’tat. Magir ti 4 pulam pasar korun cab de ram pavta. Halinch pavsa adim he nhõyt Betul lagsar nistim mortat dekhun poryavoronn khatean chovkoxi korpachim pavlam marleant. Galjibag, Talpon, Saleri, Mandrem, Harmal, Terekhol, Kandlli, Gulleli, Kushavati, Uguem oxeo up-nhõyom xetkamank udok pavoitat. Hea nhõyamcher patiyevn kitlixinch kullagoram folltat.

Hantuntleo kaim nhõyom renv utpon kortat. Renve bhogor ximittache koslench kam xarti pavona. Oslea lhan nhõyanim bhorpur nustem posta. Hantuntlem udok samkem nitoll ani goddem aslelean, nustem ekdom svadixtt zata.  Punn kotta duxtt monis udok duxit kortat mhonn kollon ailam. Gelattinacho sfott korun udkant nustim marpacheo ghoddnneo vaddpak lagleat. Hand made Bombs vaportat mhunn ugddapem zalam. Halich San Jose de Areal ganvant bhiraddak ravpi ek onGõykar  osleach Bomb-chea sfottantlean moronk pavla. Tache bailen govay dilea tea pormonnem ho monis Bomb toyar kortalo ani herank vikhtalo.

3702 chovkonn kilometram akrachem amchem Gõy, itlea sogott nhõyanim nettoilam tem amche nodrek yenam. Khorem mhollear heo vortovtat rogtacheo xiro. Amcho jiv-prann hancher tharlolo asa. Zoxem monxachea xirantlem rogot duxit zatoch duensam uprastat, tech porim nhõyam sovem zata. Produxonnam vorvim tantle moladik jiv-prannim mortat. He jiv-prannim monxak bhov upegache, hacher konn niyall korunk sodinat. Nhõyom nitoll korpachi zababdari konnuch ghenat. Punn nhõyom burxeo korpak fattim soronant. Thoddea Real Estate developers-anim tor nhõyom purovn oxir korpacheo rattavolli choloileat. Builders-anim nhõyank ghottaram koxim vapuddleant.

Hem sogllem odruxtt thambovpak sorkara khal sabar khatim asat. Ganvche panch-sorpanch asat. Nogorsevok, amdar, khasdar, pulis asat. Tanchea dolleam mukhar vaitt ghoddnnukeo uprastat. Punn konnak poddlelem nam. Kaim odhikari tor lonch ghevn oslea kamank protsahon ditat. Barik-sarik monxan avaz kaddlear to zulumacho xikar zata. Hacher upay kitem kai?

Kendrant BJP sorkar pavlelean, Bharotachi mukhel ani vixal nhõy Ganga; nitoll korpachi mohim fuddem ailea. Fattlea kitleaxach vorsam thavn kaim NGO ani her bore dekhnnar, sorkari yontronnacher dobav haddit asle. Tea pasot ho vavr sorkaran hatant ghetla. Ganga-nt ghann vo kochro soddpeak khoddok kheast mellttoli mhonn zahir kelam. Hench dhoronn Gõyant apnnailear Gõycheo nhõyom nitoll zavpak pavteleo. Mhonttoch ami nagrikanim sorkarak magnni korchi goroz asa. Amcheo nhõyom fuddle pillge khatir nitoll samballcheo asat. Tednach Gõycho soimik mul’leantlean vikas zatlo. Oxench ghoddlear puro.

                                                   ************************************
This article was published in the Goa’s Popular Monthly JIVIT, July’2014 issue.


No comments:

Post a Comment