Thursday, August 25, 2016

Are animals greater than humans??

Monxa poros Monzat xrextt  !!
                                             - Necio D’Souza, Raia -Goa.

 “Korat mog eka-mekacho zoso Hanvem kela tumcho”- oxi khor adnya Jezun monxakullak dilea. Mhonttoch To fokot monxam modlea sombondam vixim sangta. Hantun monzaticho ul’lekh matuy zaina. Kiteak monzat ek sadi rochnna, punn monis ek kherit orthaborit rochnna. BIBLE- achea survatechea UTPOTI pustokant, Dev Bapan monxak kitle opurbayen ghoddoilo tachem sundor vixlexonn melltta. Ak’khe prithumechem daiz samballpachem ani vaddovpachem karya monxamcher sompoilam mhonn sidh zata.

Hea adhunik sonvsarant monxachi bhezo bhroxtt zala koso dista. Monis aplea sarkea monxacho mog korcho soddun, monzaticho chodd mog kortana dista. Kaim zann poslele monzati khatir aplo jiv pasun hogddaunk toyar astat. Fattlea eka vorsachea kallant Gaiek (Cow) chodd mhotv divop zalam. Gai, amchi avoy oso prochar korpi songottnam vaddpak lagleat. Hindu dhormant gaiek chodd mhotv dil’lem asta tori sogllech Hindu monis gaiek avoy mhonnpak toyar nant. Gai avoy zalear boil bapuy zalo; hem zomzop avghodd nhoy. Punn gaiek avoy manop; hem kitlem xanneponnachem??

Gaiek apli avoy manpi monxanim akh’khea Bharotant akant utpon’n kel’lo asa. Somodayam ani dhormam modem futt poddlea; ani ti disan-dis vaddot asa. Kendrant BJP sorkar sodrer yeit savn hea noxttak survat zalea. Oxem dista ki eleisanvam adim ho ek liplolo ajenda aslo mhonn. Gaio marpacher tannim bondi haddlea. ‘Beef’ vikhpacher ani khaupacher bondi haddlea. Gaio marpeank ani mas vikhpeank bhorpur tras kortat. Hea vevsayant aslelea kaim zannak jivexim marleat ani marit asat.

Gaiechem mas jevnnant upeog korpachi chal sonvsarache utpoti savn asa. Monxakull orombak thaun maxari (non-vegitarian) jevnnantlean posvonn gheit vaddlam. Xetam ani bagaiti korpachi porompora khub usram zolmank ailea. Tea adim moniskull; zonvaramchem mas ani follam khaun jiyeit aila. Hem sogllem aitem mellttalem dekhun monis maxari jevnnachi pod’dot apnnauk pavlolo. Zonvaram posop, ek chond’d vo jevnnacho upay koso mhonn uprantlea kallant chalik lagla. Dudh utpadonui bi jevnnachi goroz bhagovpakuch utpon zala.

Mas khavpacher akh’khea sonvsarant manyotay asa. Magir tem kosleai zonvarachem vo suknneachem zaum. Chodd korum masacho upeog zata to gaiechem, dukrachem, ghoddeachem, bokddeachem ani kombiechem. Thoddea desanim unttachem, sunneachem ani jivanneamchem purian mas khatat. Kaim kodden venchik kidde ani undir pasun khatat, ti tanchi avodd.

Amchea bharotant ‘Beef’ khavpachi porompora asa ti itli khol ki tichim pallam-mullam sodun legit mellchim nant. Dongracher jivit sarpi rushi-swami (Sages) porian gaiechem mas khatale mhonn purave asat. Hindu xatranim tacho ul’lekh kel’lo melltta. Azunui bhorpur hindu lok asa zo beef-a bogor ravunk xokona. Aiz-kal ‘Gou-Mata rakxak’ mhonn amchea desant toyar zaleat. Khorem mollear hankam amcheach rajkarbareanim kamank laileat. Gaiechea nanvan desant uzo pettovpachi hi ek manddnnim. Jitlo dhorm-bhed vaddtta, titloch rajkornneank faido asta. Aple vatten choddant chodd motam oddun haddpachi hi ek yevzonn. Hem gonnit sadea monxank somzonam. Gaiek dev mhonn prochar korop vo gaiek avoi mhonn bhavnik vollonn divop; ek sompo upay. Dekhun bharotant ‘Beef’- achea nanvan vorixtt sonkoxtt matlam.

He ‘Gou-Mata rakxak’ mhonn miroitat tankam mhoje he kaim proxn. Tumi gaiechea pottantlean zolmoleat? Boil tumcho bapuy konnbhaxen? Dor ekleak ek ostori, avoy mhonn nond asa ticho vantto kitem? Rosteamcher abghatan gai vo boil morta tedna; tichea lagsar konnuch kiteak yena? Tankam mosondd’dir vhoron nimanno sonskar kiteak korinant? Gaiechem sutok (Mourning) korinant kiteak?
Gaiechem mas Bharotant fokt jevnna purtem uronk na. Dor disa lakhanim molachem beef niryat (Export) zata. Videxanim mas niryat korpant Bharot des poilea zagear urta. Hantuntlean bhorpur yennavoll bharotache tizorent poddtta. Hea duddvanim bharotacho vikas nettan zata. Hi yennavoll bond zalear, udorgotik bhorpur addmellim uprastelim. Orthik poristithi  durboll aslear vikas xelletolo. Hacher dor eka nagrikan vichar korpak zai. Sokaratmok (Optimistic)  chintop nason sonvsarant kitlexech des fattim urlole asat. Toxem fuddem sorot aslele te des atam fattim poddleat. Dekhik Greece, Portugal, Uganda, adi des. Ondum vorsache girest desamche vollerint Bharot 7vea sthanar urta mhonn halinch jahir zalam. Ho ek vhodd bhovman amchea desak. Sonvsarantlo xoktivont des America; Bharota von fokot 6 panvdde voir urta. Mhonnge US girest vollerint poilea panvddear urta.
Monxam modem monzatinchi apurbay asop ek boro gunn. Punn monxam modlo sombond hogddavun monzatichi seva korop mhonnge murkhponn! Ghorant ek sunnem asop borem. Tem ghorak surokxa melloita. Kaim zann suknnim postat zalear kaim zann sonxe, ghodde, hoti, adi zonvaram postat. Dudhachea vevsaya khatir kaim zann gorvam, bokddam, moxio postat. Poultry-chem tor sangokuch nakam. Kombio khaunk ani tantiam gillunk konn fattim ravot so na; bhairavn thodde xakahari monis.

Monzatichem mas monxachea jevnnak kherit unchai haddtta. Ak’khea sonvsarak masa bogor dobazo sompurnn zaina. Punn amchea bharotant mat jevnnache boxentlem mas nopoit zavpache dis aileat. Kaim dedd-xanne Hindu monis songottnam choloitat. Zoxe porim RSS, VHP, Bajrang Dal, Shiv sena, adi; gorvank katrunk bondi haddttat. Boilachea masache vikrecher addmellim ghaltat. Gai-boilachem mas khavpi lokachea pottar payom dovortat. Gayek vo boilak jivexim marlear tanchea kallzak khor dukh bhogta khoim. Monxank jivim marlear tanchea kallzank matuy dukh bhogona. Disandis krimi zaun bore monis na zatat, hacher tancho avaz uttona. Punn monzaticho jiv kaddlear he monis rokddech akant haddtat.

Beef-achea nanvan Dalit ani Muslim somazacher khuni-khell chalu asa. Hem Bharotachem sorkaruy Gai-premi-chea muttint asa. Osokt somudayamcher akromonn zata tori takam nit mellonam. Tanchi pidda-pidd konn vollkhon ghena. Tea pasot Dalit somudayan Rajasthan-ant ek andolan ubarlam. Tem atam Gujarat, Madhya Pradex ani Utor Pradex, hangasorui pavlam. High Court ani Supreme Court, ani her suvatanim kexi manddleat. Eke kexicho nivaddo ditanam eka juvizan mhollam ki apunn legit mas khata punn gaiek avoy manina. Hem chintop dor eka nagrikan apnnaunk zai. Ami zonvarank avoy manuk lagle zalear zolm divpi avoyamchem mol kitem? Tika ami favo to man-sonman diumk pavtole? Pavta asot zalear amchim zantt’telim axromanim kiteak pavtat?

Monxachi mot bhroxtt zalea dekunuch monis, monzatik avoy lekhta. Kednam tori oslea moncher gineanacho uzvadd poddot kai ?

                                          **********************************




Saturday, April 30, 2016

Konknnichea mattvantlim karasthanam

Konknnichea mattvantlim karasthanam 

·        Necio  D’Souza, Raia - Goa

Konknni xetrant vavurtoleanchim karasthana adim khub favtti ugddapim zaleant. Anikui khubxea gozalincho khulaso zavpacho urla. Him fottingponnam kednanch sompchim nant. Rajkoronn hantun itlem misoll zalam ki bangoddeo thambcheo nant. Je meren dhongi monis aplea hatani Konknnichim sutram apunn zavn soddchenant, te meren suttka mellop xokya na. Punn kedna tori ek kall oso yetolo ki sogllea dhongeank raxik ghalun mittak launche poddttele. Kiteak nitik kollav zalo zalear usram tori mellttach.
Halinch mhojea eka ixttan oso proxn kelo. “Tujem itlem voznadik borovop xapun yeta, tedna tum koddek kiteak urta?” Hanv matso guspolom. Tachea ulovpacho orth mhaka koll’lo nam. Tantun il’lo xinn ani sontapui dislo. “Oxem kitem mhonnpak sodta tum?”-hanvem urfatto proxn kelo. “Puroskaram vixim uloitam hanv. Tuje laikiche puroskar tujea vantteak kiteak aile nant, hem ek umannem. Altu-faltu lokani pasun puroskar melloileat; tukach kiteak mellop na?”- tannem xinn uktailo. Mhojea tonddar hanxem udelem. Atam to gondollant poddla asum-ye. Tachea kopolar attio disonk lagleleo.

“Ixtta, mhaka ani puroskar khoimche mellttole? Mhaka te kednach mellche nant. Kiteak hanvem osleanchi kednach opekxa korunk na. Je toren hanv motam manddttam te toren puroskar pois vetelech nhoi?”- hanvem hasot zabab dilo. “Atam somzolom tuji kosli oddchonn ti. Critics mu?”-tannem hansot zap dili. “Je toren ttik’ka zata, ti pollelear mhaka puroskar koxe mellonk zatat? Somazantlim addgam-naddgam voir kaddlear thoddeank rag yeta, hem tum nokllo?” Ixttak mhojea zapechem somadhan zalem ani to gelo.

Sonvsarant je mahan vicharvont zaun sorleat, tannim puroskaranchi kednach axea keli na. Tanche vollerint puroskaracho vixoy kednach asonk na. Te nitt margan jiyele ani omor zale. Ap-aplea jivitant tannim thoddi-bhov nattkay dor eklean onnbhovlea. Tanchem jivit niyall’lear spoxtt zata. Thoddeanim apjinnetlean (Autobigrhaphy) zalear heranim her madheomantlean aple vichar nond korun samball’leat. Kaim zannache vichar dusream koddchean nond kel’lem melltta. Te-te veaktik lagim asleleanim tanchi jinn pustok rupan uzvaddak haddleli polleunk melltta.

Zor mahan monxanim puroskaranchi axea keli na zalear; mhojea sarkea kirkoll monxachi mat kosli? Mhojea misanvak kayom ravop hoch mhozo ud’dex astolo. Puroskar zaum ttika, hancho mhaka husko na. Devache nodren hanv promannik ascho, hoch mhozo anvddo. Monxancho sonman vo ttika, hanchi mhaka porva na.

Kaim vorsam fattim hanvem Konknni potrkaritent kam korpachi sondi ghetleli. Thoim thoddech mhoine hanvem kam kela. Romi Konknnintlea satolleak thollaveo batmeo, bhaxantor ani vatikani khobro toyar korpachi zapsaldarki mhojer asli. Survatechea dusrea attvoddeant sompadpean mhaka apli yezonn ugddapi keli. Hanvem tea potrak ubari haddpa khatir dhoddpodd korop oxi tachi opekxa asli. Toxem kelear mhaka bhorpur namna melovn divpachi umed mhoje bhitor tannem rigoili. Ho…. To….. Tem….. oxim 4 zannachim nanvam ucharun te/tim voir pavpachem karonn dakhoilem. Hanvem xifaros (recommendation) kelea dekhun to vo tem puroskar zoddunk pavleat. Mhakai bi puroskar mellpachi xifaros korunk xokta, oxem tannem asvaxon bi dil’lem.

Hanvem tea sompadpeak hoi vo na oxi zap dilich na. Tannem kitem tharailem konn zannam. Punn to sangit tea vavrachi pod’dot mhaka manya nasli. Kolponik gozalink nizachi gozal mhunn xik’ko marpak mhojem mon toyar naslem. Toxench jem sot asa tem khuxik sanddun boltoch akar divop mhoji sohonshilta purti nasli. Khorem mhollear mhaka puroskaranchi axa naslich. Hem spoxtt taka sanglem ani hanvem nokri soddli.

Fattlim kitlixinch vorsam hanv ttika korit ailam. Zaum ti borovpantlean vo uloupantlean. Hi ttika sodanch constructive zalea. Punn kaim zannanim hi ttika destructive mhonn ttopko marla. Tea-tea monxachea mona pormonnem ttika koxi ghevop tem tharlelem asta. Ttika marpachi gombirsann choddxea zannak khobor asta punn somzun ghevpachi tank asona. Goykarancho mull sobavuch to. Khorem mhollear Puroskar mellovpak ek lobby lagta. He lobby-che don vibhag asat te he : Poilo Xifaros ani dusro Vikto ghevop. Goyant he donuy prokar chalu asat. Xifaros tor chodd nettan cholta. Hantun ‘Tum mhaka tem di, hanv tuka hem ditam’ ho mukhel vevhar. Magir mosko-palis tor zaich poddtta.
Sahitya babtint Puroskar divpacheo sonvtha Goyant asat tanchim kaim nanvam hanga ditam. Konknni bhaxa Mondal, Goa Konkani Akademi, Art & Culture, Thomas Stephens kendr, Dalgado Konkani Akademi, Vavraddeancho Ixtt, Gulab trust, Kala Akademi, Asmitay Pratishtan, adi sonvtha vorsavolliche puroskar vantt’tat. Hantuntleo 4-3 soddlear her soglleo sorkari onudanacher choltat. Rajki vosulo lait zalear puroskar mellovop ekdom sompem zata.

Kaim zannak dista ki puroskar melloitokich monis vhodd zata. Khorem mhollear puroskar ditoch ti sonvtha vhodd zata. Aiz super star Amitabh Bhachan-achem udaronn niyallumia. Puroskar divpi sonvtha tachexim lotton yetat. Jivitant tannem puroskaranchi kednach axa dhorli na. Bill Gate, Abraham Lincoln, Nelson Mandela, Mahatma Gandhi, Netaji bose, Mother Thereza, Ban Moon ki, adi, adi mahan monxanim puroskaranchi opekxa kednach keli na. Tankam puroskar bhettoun, sabar sonvtha girest zaleat ho ek puravo.

Amchea Goyant ek okhondd lekhok 82 vorsanche pirayer azun sonnsonnit asa. Adv Uday Bhembre aplea jivitant somazachim addgam-naddgam ustit aila. Hea khatir taka favo aslele soglle puroskar addailele asle. Raxttrik Sahitya Akademi puroskar pasun taka mellunk naslo. Goyant sumar 20 zannim he puroskar ghetleat te pirayechim 60 vorsam purim zaumche adim. Atam mhatarponnant taka puroskaracheo lainnim lagtat. Hem ghoddlem kiteak puroskar divpi sonvsthank loz disonk lagli dekhun.

Mhaka puroskar Deva lagchean mellot asat, tantun hanv khub somadhani asa. Dor disak, dor kinnak sontosacho je khinn hanv onbhovtam; ti mhoji sasnnik girestkai. Hem somzopak otmik nodrechi goroz lagta. Mhaka sompeponnim konnuch somzunk xokonant. Tea khatir hangasor BIBLE-antleo 3 volli ditam. Zankam hea sondexachi kholai somzotoli tednach te mhaka somzunk pavtele.

    “Zo monis noxtteanchi budh gheun cholona, vo patkianchea margar bhonvona ani odhormi monxanchea sangata bosona, to khorench bhagi!  Sorvesporachea updesancher tacho sontos; dis-rat Tache nem to monant niallit asta. Vhanvtea vhallache degek roil’lea rukhak kalla pormonnem zatat follam ani kodinch bavun poddonant tachim panam; oslea rukha vorim to monis, soglleo tacheo kornneo sufoll!”- Stotram 1:1-3

                                         *************************************
This article was published on April'2016 JIVIT issue.

Korezmachea kallant khun ???

Korezmachea kallant khun ???       
·        Necio D’Souza, Raia – Goa.

Nimannea brestara-disa (Maundy Thursday) eka dadlean aplea sakramentache bailek jivexim marli; hi ghoddnni Nimmannea sukraradis uzvaddak aili. Khristi monxank dhoko divpa sarki gozal hi. Moddganvchea Moti Dongor vattarant hi krim zali. Sonvar 26 Mars 2016 disa sogllea thollavea disalleantlean ani TV madheomantlean hi khobor soglleak posorli.
Fiona (Fermeena) Fernandes hi sumar 40 vorsanchi ostori Gulf desant nokrek astali. Vorsantlean ek pavtt thoddea disam khatir ti Goyant astali. He-i khepek ti eka mhoinea khatir Goyant mudasanvank aileli. Paskanche porbe khatir eka sumana adim ti pavon sorleli. Ghorant bhitor sorona fuddem kizilank survat zaleli. Akhrek hem kestaum dharunnayecher pavlem chintunk naslelem ghoddlem.

Marsache 23 ver Fiona ani ticho ghorkar Anthony, 43 pirayecho, doganch zannam ghorant aslim. Borda vattharant Moti Dongrar veche vatter eke imarotint ek flett gheun tim aslim. Anthony sodanch Goyantuch kam korpi. Tiatranchim gitam rochop ho tacho mull chond. Hantuntlean to aplo dispotto suddoitalo. Ghorkarnicho sobav taka avoddnaslo. Tivui dubavi vatavornnat jiyetali, oso Anthony-cho somoz aslo. Tea disa sanje vellar Fiona konn eka dadleaxim Fonar uloita tem Anthony-k somzolem. Hea adim tannem khub favtt fonavlem ulovop record kelam oso dhavo tannem kela. Dogaim modem vad suru zalo. Xekim Anthony-n kuznant vochun suri haddli ani Jiv vochosor Fionacher topit ravlo.

Fionachem moddem ghorabhair vorop ani na-nopoit korop hacher tannem bhor ghali. Eke vixall suttkesint Fionachi kudd bond keli. Kallok zavpachi vatt pollet to ravlo. Xarantlea eka Petrol pump-ar vochon 3 litter petrolhaddli. Rat zatoch ti suttkes aple Dio mottorbaikacher ghott bandli. Khoim tori pois vochpachi tachi yevzonn asli. Punn itli zhodd suttkes to chodd pois vhoronk xoklo na. Moti dongrar aslele igorje fattlean TB hospital asa thoim pavon suttkes khala poddli. Vell lainastanam suttkes laginch aslelea zhaddam-zhilkuttant voddit vheli. Palo ani petrol ghalun moddem aslele suttkexik uzo pettoilo.

Anthony tea uprant flettant bhitor sorlo. Eke dhaktte suttkesint Fionache kaim kopdde bhorle. Ti gheun to Moddganvchea eka hottelant gelo. Ek room book kelo. Thoim Fioche kopdde dovrun ghora portolo. Apleak khun postolo oxi taka opekxa asli. Tea pasot Fiona ghor soddun gelam oxem chitr nodrek haddpacho tannem proyt kel’lo. Punn tachea chintacher mat poddli.

Fiona ghorant na tem tiche dhuvek somzotokich, ghorcheamchi dhanvpoll suru zali. Pulis chovker bepot’ta khobor nond zali. Rat bhor kainch thav mello na. Dusrea disa sokallim TB hospittolachea eka kamdarak, lhasun poddlelea moddeacho sodh laglo. Pulis nirikxonn zatoch ghorcheanim Fionachi kudd vollkun kaddli. Vogot hogddainastanam Anthony-k ottok keli. Tannem guneanv svikarlo ani soglli ghoddni spoxtt keli. Fuddem kosli sozea mellot tem kalluch sangtolo.

Ek kristanv ghorabo kirmidorancho ghorabo zavop, hem kitem dhakoita? Kristanvponn lojek ghalpachi kornni hi. Halimchea 2 doskanim Katholk somudayant hinvsa (Violence) bhorpur vaddleli asa. Vhoddilank man divpachi porompora tor samkich kobar zalea. Duddu aslear solam marop, aizchea jivitachi chal zalea. Vhoddilui apli zababdari visorleat. Punn hem sot manun ghevpak lagu zatelea odhikareamche dolle nhident bhormeleant. Krimi, kestanvam, nagovop, fottovop, tiddavop, adi zulm sodanchench zalam. Sogllem dhean-mon nove ghorabe ghoddovpacher tharlelem asta. Aslele ghorabe mozbhut korpacher vhoddlem lokx na. Novim kazaram korpant bhorpur duddu uzar zata dekhun; novea karazank chodd mhotv dil’lem asta. Dhormik fuddareak tor fokot duddu nodrek yetat. To duddu kosleai margan ailear upkarta. Ghorabeant niti-mullyam khoim pavleant tacher niyall korpachem bhan asona.

Sogllem dhean-mon duddvancher aslelean, dhan-dovlot monxacho Dev zala. Apunn apnnak Dev somestank, oxi doton ruzu zalea. Duddvanche axek lagon kitlexech ghorabe pisoddleat ani thodde sasnnak moddon geleat. Ghottsfott (Divorce) mellovpachi volleri lamb zait ravlea. Onoitik (Immoral) jivitan bhorpur fuddem ttanch marlea. Aiz pruduarponn (Adultery) hixeoba bhair vaddlam. Naikinneacho (Prostitute) poiso pasun aiz xubh zala. Ghoir-vevhar korteleank amche padri solam martat. Tanche lagchean denngi ani her vostu mellovpak fuddem astat. Hangasorlean onoitik jinnek nettachi posvonn mell’lea.

Khristi dhormanchea mull totvam pormonnem ghorabeak bhorpur mhotv dilam. Ghorabo mhollear poilim ghov bailam, uprant bhurgim natram adi. Ghov-bailechench jivit sarkem cholona zalear bhurgeank bori dekh koxi mellonk zata? Sakramentak visvaxi ravpak mon nasot zalear; fuddak yeupi vaitt dis koxe nivarunk xokot? Aiz Kristi xikvonn eke vatten veta zalear Kristanvachem jivit urfatte vatten dhanvta.

Fiona ani Anthony, hanchea jivitant ovisvas aslo dekhun hi doxa zaunk pavlea. Jedna ghov bail eka pasun pois astat tedna dubav bhitor sorop sobavik asa. Hea dubavak lagon her noxtt magir apxinch lagim sorta. Dekhun ghov bailen soankal ekvottan ani dor disa sangatan asunk zai. Vavrachem nimit sangot, ghov bailen vegllim ravop, hem rozanv nhoi. Ghov-bail sodankal ekach ghorant asteleanchim bhurgim purian bore rit-mannsugechi utortat.

Amkam Katholk monxank pordesant vochpachem pixem. Pordesantle dollar/Riyal mellonant zalear Goyantli chul dhadoxi zaina. Ongoykaranchem toxem na. xit zaum nis piyeun ekttaim ravchi sonsrutay tim appnaitat. Khoimsoruy voch ti kuttumb koxim sangatat jiyetat. Eka-meka sovem sombond okhonndd korit vaddttat. Punn amchea Katolkank hi sonskrutay naka. Duddu aslear sogllem mellounk zata, sukhi jivit sarunk zata; oso amcho somoz.

Ho somoz osle pattlicher pavpak Igorz-matecho hat asa mhollear lottkem zaumchem na. Hea vidhanak lagon Igorz-mat mhojer ghuri ghalpak fattim ravchi na; he hanv adinch zannam. Punn sot tem sot. Sot lipoilem mhonn tem tem sanddonam. Luskonn mat bhorpur zata. Padrinim ani her fuddreanim aple porjek boro marg dakhovpak zatalo. Punn oxem korpak te sodanch fattim. Kiteak tankam lovkikam koddlean donations zai. Tea bhair Goyantuch nokri korteleam lagchean te bollan denngi magon ghetat. Eka ghorabean omkech divpakuch zai. Omkech sortiche book khopovpak zai. Omkeoch Tiatracheo ttiketti kaddpak zai. Omkich vost haddpakuch zai. Na dilear te tankam bhairaitat vo unnea dhorjeache koxe lekhtat. Hea pasot khoimchean tori duddu ekttavun padrinchea hatar ghalche poddttat. He duddu zoddpak to-to monis vaitt rosto apnnaita zalear tankam porva na.

Kathok ghorabe mogache, seveche ani dev-bhirantiche zatele zalear, sod’deache poristithint bhorpur bodol haddpachi goroz asa. Dotonichi pod’dot porian mudar zavpak zai. Nhesop sudorpak zai. Hem veginuch ghoddlem na zalear hinvsok ghoddnneo dobradan vaddpachi xokyotai zollkota. Krimidor kathokamchi volleri vaddot asteli.

                                             ***************************
This article was published on April'2016 JIVIT issue.

'Anti-Begging Act' Goyant zai

                Anti-Begging Act' Goyant zai
                                        
                                                     ·         Necio D’Souza, Rai – Goy.

 “Tanel’leank piyeunk diumchem, bhukel’leank jevunk diumchem, vinglleank nhesunk diumchem, pordexank bhiradd diumchem,……” oxi adnea Jezu Khristan dil’li asa. Gorjevontank adhar korop zaun asa ek moladik kornnim; ek vhorti seva jika dusrem kitench sor zaina. Oslea gorjevontanchi khobor Novea Korarant spoxtt zata. Oslim monxam chodd korun synagogue mhonnge Judev somazachim Dev-mondiram lagsar bhik magtona mellttalim. Heach pasot lok tankam bhikari mhonn pachartale. Jezun osleank sodanch kakutt dakhoilea ani Tachea pattlavdaranim toxench korunk formailam

“Please do not allow Begging” mhonnge “Upkar korun bhik magteleank protsahon dium nakat”, oxe toreche thoktte hanga-thoim polleunk mellttat. Igorzo, devllam ani her dhormik thollanchea prangonnanim porian osle thoktte lail’le astat. Oxem korpa fattlem karann somzop chodd mhotvachem. Adhunik kallar bhik magpachi chal ‘Gorjevontan modot mellovop’- itlo moryadit uronk na. Ho ek noxtto vevsay zala.  Dusreank naddun duddu ekttavpachem sadhon zalam.

Hea 21vea xekddeant bhikareamchi sonkhea hispa bhair vaddlea. Akhea sonvsarak ho proxn huskeacho zala. Sudarlolea desanim porian bhikareamchi sonkhea unnem zaina dekhun ek vhodd somosya zavn ravlea. Kaim desanim bhik magpacher bondi ghatleli asa. Sampoddlear koidi korpachi xokti asa. Evropantlea kaim desanim ‘rag picking’ pasun guneanv mandtat. Kochreachea borlanim ghatlelem samann vo jin’nos ustun kaddttolo sampoddlear, nitt prizavant ghaltat. Rosteamchea nakear vo bhovxik suvatancher duddu magpachi sotavnnuk korit zalear ottok kortat. Hea oslea nemank lagon thoim mannsugechem jivit sarunk sompem zata.
Amchea Bharotantui oslech toreche nem-kaide ghoddleat. Punn te xokten lagu korpak sorkar fattim poddla. Dekhun sonvsarantle choddant chodd bhikari Bharotant sampoddttat. Vochot thoim bhikari nodrek yetat. Kaim pavtti bollzobren tujem bolos ritem kortat. Goyant pasun hozaranim bhikari sampoddttat. Hanche bhitor 2 ttok’ke pasun Goykar bhikari asop kottinn. Soglle bhikari bhaile. Ghora-ghoranim bhonvtat te chike unnem zaleat tea tam dorya kinarer bhorleat. Xaranim tor te bindas bhonvtat. Hanche modem dadle, bailo, bhurgim astat.

Adlea kallar bhikari mhollear panglle, mone, kudd’de, bhere vo samkim mhatarim monxam; osleancho aspav zatalo. Magir lhan bhurgim ani ballkam pasun samil zalim. Hat paim surokxit aslelo ostoreo zolmol’lea ballkank gheun bhik magtat. Hankam bhurgim kitlim zolmotat hacho hixeobuch asona. Sorkara kodden tor koxich nond zaina. Oslim bhurgim fuddarak koxim ghoddttolim, hacher niyallpak legit kantt’talo bhogta.

Hem odruxtt (Menance) zata title vegim pois korpak zai. Na zalear parpoll bhurgeanchi sonkhea vaddot ravteli. Tovnasponn, prostituition, chorio, khun, noxe-veasonam, adi, adi sonvoyanchi sonsot vaddot urteli. Bharot desak luskonn zaumchem zaun herankui zatelem. Indieche bhikari passport korun Gulf desanim pavtat. Hem chitr WHO ani NATO sarkea namnechea sonvsthanim ugddapem kelam. Bharotachi borich bodnami zalea. Saudi Arabian-ntlea Mecca xarant dor vorsa Haj yatra monoitat tedna; kitlexech bharoti monis thoim bhikek bostat. Ho ankddo lakham voir asta. Lakh-kurutt rupya zoddun he lok Bharotant yetat ani jiyetat, punn samanya jivit nhoi tem. Mostem ani gunddagirichem jivit te sartat.

Hea sogllea vostuncho addavo gheun, Bharot sorkaran Anti-begging Act ghoddun haddlelem. 1952 vorsa savn Mumbai xarant tem xokten lagu kelam punn her bhaganim tem nhidon ravlam. Hakach lagon bhikareamche vhodd ani marekar dolal utpon zaleat. Beggar Mafia borich mozbut zalea. Lachar monxank bhikek laun te orixtt bongleanim ravtat. Monxank agva (kidnap) korun eka rajyant thaun dusrea rajyant vhortat ani bhikek bosoitat. Kaim pavtti ek hat vo paim katrun opangull korteleo ghoddnneo ugddapeo zaleat. Thoddeank mone, kudd’de, bhere zavpachem dhong xikoitat. Khas korun bhurgeank kherit naddbudhi xikoitat.

Beggary Act-ant boreo suvidha aspavtat. Bhik magteleank dhortat ani sudar-ghorant (Rehabilitation) pavoitat. Thoim tankam ravonk asro, pottbhor jevonn, nhesonn, vokhdam ani her gorjechea vostuncho unnav asona. Xikunk sodteleank kherit vorg astat. Kamachi avodd nirmann korpachem proxikxonn uplobd asta. Sorkar osleamcher favo to duddu khorchunk toyar asta. Punn bhikechi sonvoy laglele monis hangasorle pollon vetat. Tankam mannsugechem jivit vichitr dista. Bondkonnint aslelea sarkem dista. Zoxem bevarxi (stray) sunnem borem jevonn mellon legit sankllek bandun ravonk sodina; toxi hanchi goth. Kaim zann toklen sarke asonant tanchi gozal kuxin urta. Hankam kherit seva vo ilaz divpachi goroz asta.

Kaim monxank vavr vo koxtt korun jivit sarop avoddna. Dekhun te/tim bhik magpache rattavollint guspotat. Kaim zann ek paim doddun bendak bandtat ani apunn pangllo mhonn dakhovpak mulam gheun bhonvtat. Magir bhik magop, dusrea-tisrea ganvanim heddop tancho vevsay zata.

Begging mafia itli bhirankull zalea ki samanya monxak kampero haddtta. Keralant Divine Retreat Centre asa thoim Katholk padri akh’kem vorosbhor retir ditat. Dor sumanak hozaranim lok thoim vantto ghetat. Hem polleun mukhel darvonteaxim bhik magpeamchi lain vaddpak lagli. Yetea-veteank bhopur oddchonn zavpak lagli. Tea pasot DRC-chea vevosthaponan bhikareank dor disa borem jevonn divpachi tortud keli. Kaim vorsam hem borem chol’lem punn Bhikechea dolalank tem mal poddlem. Retirachea vellar bhik ghalina zaunk vantto ghevpeank DRC vinonti korit astali. Tea pasot dolal-anim DRC-k piddapidd suru keli. Naka zal’le arop ani tokrari nond keleo. Gorje viret kortt-kesi manddleo. Atam DRC apnnak nit mellovpak dis-rat khorxeta.

Amchea Goyant osli poristithi khoimcheai vellar nirmann zaunk xokta. Ami Goykar mullak susegad mhonnttoch tacho porinnam chodd bhirankull zavpachi xokyetay uprasta. Mhojea vaddeant matxem vegllem chitr polleunk melltta. Ghoraxim konnui bhik magunk ailear vaddekaram tankam bhik dinant. Zaum duddu, kopdde, vo her kiteim, ason legit dinant. Pois vochun onath ani zantteamchea ghoranim ditat. Darant yeteleank portitat bhairavn zobor mhatarea monxank. Hea vaddeant domddi mellona dekhun ek pavtt ailolo bhikari porto kednach yenam. Donations pasun divpak fattim astat. Firgojechi chitt vo porvangi melloileli aslearuch denngi ditat.

Zache lagim kam korunk ghoddona, oslea bhavak-bhoinnink adhar korop amchem kortvya. Tankam amchi doya-maya favo. Oxem ami korinant zalear ami apsuvarthi. Monisponnacho gunn amcheant nam. Monxachea rupan monzat koxi jiupak amkam koxem puttvot? Fokot churchure kele mhonn zaina. Poile suvater bhikareank bore nagrik korpache anvdde ami ballgunk zai. Dekhun goribank ani lacharank adar diupak sodanch fuddem ravum-ia. Punn ditanam soglle torechi kallzi ghevpak visronk favona. ‘Jevtoleak pottacho sumar naslear vaddtteleak tori ascho’- oxi ek vopar asa. Ami kitem diuchem, kitlem diumchem, kedna diumchem; hacher tabo dovrunk zai. Oxem na kelear ami amcheruch marekar dis voddun haddttele.


                                               ***********************
This article was published on  JIVIT May 2016

Tuesday, March 15, 2016

I am not a thief!: A true story

I am not a thief!
Necio D’Souza

It was 7.30 in the evening. Suddenly sharp sounds came to his ears. Thinking there must be fireworks, daddy ran to the verandah. He craned his neck in the direction of the sound and saw smoke rising in the air. What are these firecrackers for, he wondered.
“Hey, Annie, come outside, did you hear the fireworks?” he called out.
On hearing this, mummy came running out of the hall and stood in the verandah. She gazed at the smoke and said, “Those fireworks are above Bombi’s house.”
“Were they expecting a baby or something?” Daddy asked, surprised.
“I heard the Saibinn was to be brought to their house. It must have come today,” Mummy replied, and returned to her unfinished work. Daddy kept quiet. His face grew grim. He sat on a chair, lost in thought. I gradually understood the reason for his state of mind.
Bombi is the family name of my friend. Folks from near and far knew them by that name. My school mate Carlos was born into this family. The cluster has four houses where five to six families live. The houses stand at the outskirts of our ward. When the Saibinn comes visiting, theirs are the first houses encountered. Then one after another each house in the village is visited.
The Saibinn is a little statuette of Mother Mary venerated as the Miraculous Rose. It is traditionally worshipped at each house for a day. The veneration of the Saibinn brings an atmosphere of happiness to the entire Catholic community. Both young and old are filled with delight. After the prayers, it was fun to stand in the queue for boiled gram. It didn’t even matter if one didn’t get the cake, patties and juice that came later.
All the children of the village are lucky to enjoy these few days. Even the children from Hindu and other faiths turn up at the neighbours’ Saibinn. Only I was unfortunate. I and my two sisters don’t go to anyone’s house. We usually attend other functions, but we never attend Saibinn. Our parents just don’t allow us to go. They are actually very loving. If we ask for anything they always oblige. But if we raise the topic of Saibinn Mummy falls absolutely quiet. And Daddy quivers with anger.
I met Carlos the next day at school. We would both sit on the same bench in the Sixth B class. In a free moment I mentioned the Saibinn. He beamed and told me that the Saibinn was coming to his house in another two days. You must come, he pleaded. I will ask daddy and come, I replied.
Daddy, of course, refused. How would he allow me! The wound that had befallen him because of that Saibinn was still fresh. I have seen how much daddy had suffered, how badly he had been shamed. Every day he bears the taunts of his foes. He has lost his peace of mind. His face is always clouded with despair. He doesn’t eat well. Mummy is even worse off. Her withered body is a bag of bones. She walks like one who is dead. The villagers have branded them as criminals. When speaking to relatives or friends, mummy weeps her heart out. I live only for these children of my blood, she says, else I would have been dust in my grave long back.
Yes, she is right. She is hospitalised very often. She is being treated for depression. Daddy suffers from blood pressure problems, he too lives on medicines. He is only forty, but he looks like he has reached sixty. Thinking of this I would be filled with fear. But I could do nothing.
The events that took place two years ago would loom before me. It was the month of October. The paddy fields were being harvested. Many villagers own fields here, some large, some small. If one didn’t have one’s own field, another’s could be cultivated. Seeing everyone busy, our enemies plotted against us, to cast false allegations on us.
The Saibinn had entered the village, up to our neighbour’s house, which was about twenty metres from ours. Three independent families live within this abode. Our house and this neighbouring house never got along well. The elders don’t talk to each other. Only their children talk and play together. The first day the Saibinn was brought to one family and then to the other the next day. There is a tradition that family members stay home during the Virgin’s visit. Most families say the Rosary thrice that day.
Those being harvest days, the folks of that family must have gone out. Even so, at least one member must stay home. That is to ensure that the oil lamp in front of the statuette never goes out. The cotton wick has to be tweaked and the oil has to be topped up regularly.
In the afternoon the children returned from school to their respective homes. It was lunch time. Suddenly a commotion could be heard by all. The Saibinn’s gold has been stolen, cried the neighbour. Within a few moments the villagers, young and old, gathered in their compound. They rushed into the room where the Saibinn was kept. I too went in and was shocked. The two tiny shutters of the Saibinn’s altar hung open. The tiny locks within dangled loose. The gold that adorned the statuette was gone.
Hearing that the Saibinn’s gold had been stolen, passersby on the street stopped. This was the Phonda-Margao highway. People came especially to see the bare statuette. Who was the thief? How did the thief get in? What kind of a wicked thief was this? These questions troubled the people.
A large crowd had gathered as dusk fell, like in a festival melee. They were folks who had returned from their work in the fields and other places. My daddy too reached there. Mummy had already seen the place.  They would usually never enter here. They too joined the debate. What a crooked man he must be, to steal the Saibinn’s gold, everyone felt. What was to be done now? How was the thief to be caught? There was a discussion on this. Some felt the police should be called; others said the Vicar should be told. Finally someone went to the church and fetched the Vicar.
“Since this is a religious matter it doesn’t feel good to call the police. You sort it out within yourselves or if needed inform the police,” said the Vicar and fled. It was the vigars duty to ensure trust and peace among parishioners. But he failed to do so. The priest felt that no one in particular had a right to the Saibinn’s gold. Every item on the statuette had been bestowed by some devotee or the other from the village. No one kept track of the numerous offerings that had adorned the image over the years. When a devotee’s vow has been fulfilled, it’s a tradition to offer a gift to the Pilgrim Virgin. There must have been about 300 to 500 grams of gold there.
The family did not register a case with the police. As the night advanced the crowd dispersed. That evening the Saibinn was not taken to the next house as usual. After another day the last family in that house venerated the Saibinn. The next day the image was brought to our house as we did every year. And so it moved on from house to house and eventually left our ward.
The issue of the theft grew larger with every passing day. How dare someone pull off such a theft, everyone around pondered! The wise ones of the village opined that someone from that house itself must have robbed it. The family members of that house figured that the entire village was badmouthing them. They hit upon a plan.
A few days later those family members circulated an invitation to all their neighbours in the ward. “This evening the village witchdoctor will come to our house, he will reveal the identity of the thief, you are all welcome,” the village crier called out all morning.
That evening many gathered to await the arrival of the shaman. Men, women, children, they were all there. All were curious to hear the name of the thief. The shaman who seemed middle aged entered at the exact hour. He spread his mat on the platform readied for him. His long robe was gathered and knotted above his knee. The villagers began to murmur. What mockery was this? The witchdoctor is Hindu, what business does he have here?
“Arre, they say he has the power to identify the thief,” said old Forsu. 
“Is he God or what,” said Johnny, who had passed his matric examination.
“You are still young,” said Manuel. “You won’t understand this.”
Just then the shaman opened his sack and took out the items from within. He placed a large board in front of him. He lit up a brass lamp with five wicks and kept it to his right. He propped up a picture of some goddess and spread out other objects – a cage, incense sticks, a coconut, etc – all placed according to his whims.
Now there were gods aplenty. The walls were adorned with images of Christ and various saints and now numerous icons of Hindu gods and goddesses squatted on the floor. Everyone reckoned that the thief would be soon exposed. And they would then catch him, beat him up and throw him into jail. The anticipation among the villagers peaked. Everyone stared at the shaman.
Oooohhhhhhh …Shu … ta …
The shaman’s rituals began. He moaned and groaned out loud, chanting some mantras. No one understood anything. But they understood he was uttering the names of some deities.
“Come forth, those who live in this house… prostrate yourself to the deity…” the shaman ordered. The family members did as they were told.
The shaman placed a fistful of grain at a corner of the board. Then he picked a few grains from there and placed them in the middle of the board. He mumbled his verses again. Those gathered were still focused on him. With his eyes closed he took a pinch of grains and kept them aside again.
“The Sateri deity has spoken. The theft has been committed by a woman… She has taken the gold and given it to her husband.” As he spoke the people began whispering to each other.
“Quiet… quiet, let us question the witchdoctor further. Let us find out who this woman is,” said a lady from that house, rising to her feet.
“The woman who has stolen this gold lives in this very property,” the shaman declared.
“That means a woman from this house itself has stolen the gold,” said some of the villagers.
“She is from the house next to this house,” added the shaman.
The next house is Joklu’s house. There are only two houses on this property. Voices rose from the crowd naming Joklu as the thief. Joklu is my father. He got enraged and charged at the shaman, who took fright and fled. Some villagers stopped him.
“Is God telling you this or have you been put up by someone to say this?” asked the people of the village.
“I swear on my mother, this is the judgment of the goddess…” as he shivered and spoke Daddy gave him three to four slaps. The villagers intervened and separated them.
“You bastard, swear on this coconut… swear that all you are saying is true. Then let us break it at the Damodar shrine…” daddy yelled at him.
“Who are you, you bloody thief, to make him swear…” the family of that house now accosted my father.
“Joklu cannot be the thief. All this has been cooked up by you all…” spoke some among the crowd. Two rival groups formed and began arguing loudly. A fight was about to break out. The shaman took advantage of the ruckus and escaped.
When the crowd realised the shaman had fled, they concluded that it was all a conspiracy. The real thief is hiding and trying to spoil Joklu’s name, they declared openly. The people tried to pacify my father. The villagers respected Joklu as a good man. He is poor, yes, he may starve of hunger, but he will not steal, they asserted. The fact that these people stood by them was heartening to my parents.
When the family of that house sensed that the villagers had turned against them, they fell quiet. They began avoiding the gaze of those present. The crowd gradually dispersed.
There was a lull for a week. Then slowly rumours spread in the village and all over Goa, that the robber had been found, and that Joklu was the thief.
From that time, we stopped bringing the Saibinn to our house. No one had ordered that the Saibinn not be taken to our house. We did want the tradition to continue. But Daddy was so traumatised that he would get angry at the mere sight of the statuette. The Saibinn will never be brought into our house, he insisted, and none of us will go for the Saibinn at any other villager’s house. This very Saibinn must show and declare who the real thief is, he declared.
On and off we could hear rumours calling us thieves. We young ones too were teased as children of thieves. Our reputations at school were also affected. The schoolmates would look for silly excuses to tease me. Life became miserable.
Years passed by. My parents worked hard to prove that they were not thieves. Many people accepted that they were innocent. But our enemies never hesitated to say, “You are a robber.” My mother passed away. A few years later she was followed by my father. My sisters and I were left behind. They endured the name calling for a while and then got married far away. They did well for themselves and lived happily. I too eventually got married and settled down.
I longed for the day when someone would own up and say, “I am the thief.” And then I realised – the Saibinn that we revere is a hollow belief. If that faith had been true, the items on the statuette would not have been stolen. If the Virgin Mother had been embodied in that statuette she would have revealed who that thief was. I understood the difference between true and hollow faith, and that the true God does not swell in statues. Where the genuinely faithful gather, there God performs great miracles, I have seen this with my own eyes. I arrived at this profound conclusion that the true God lives in the hearts of true believers.
If venerating the Saibinn has become a fashion or tradition, why shouldn’t we join in too? Why should my children stay away from this tradition?
I resumed bringing the Saibinn to our house. Every year my children celebrate the visit of the Pilgrim Virgin. The habit of calling someone else a thief when oneself is a thief is very prevalent among Christians. That is why we often have to declare, “My mummy is not a thief, my daddy is not a thief.”
                                               ****************************
     (It’s a prize winning short-story narrated about true incidents. Originally written in Konkani. Later published by BROADWAY PUBLISHERS.  The compiled book is available across the world.)


Tuesday, February 23, 2016

Yeoxacho Montr ( Its about success)

Yeoxacho Montr osloi bi !

                       * Hoseana D’Souza, Raia -Goa

KONKONN DIVO nemalleacho novo onk Novea vorsant uzvaddak yeta oxem somzolem. Mhojem mon khub sontoslem. KD koddlem mhojem natem khub pornem. Mhojea hatachi poilich kovita xapun aili ti hantuntlean. Sunaparant, Gulab, Amchem Goa, adim nemalleanim porian mhoji urba vaddoilea. Halim tempar Xikxonna kodden lokx okupad axil’lean, likhnnek suseg diumcho poddla. Board exam-chi toyari nettan suru zalea. Iskolachea proxasonan mhoje koddlean khub opekxa ballgileat. Toxem kherit karannuy asa. Halinch “Best Girl Student of year 2015-16”Trophy diun mhaka sonmanit kelam. Tticherinchea protsahonak ani mhehnotik add-nodor korop mhaka puttvona.
Novea onka khatir likhann dhaddun di, oso sad Ashok sir-an dina fuddem borovpak survat korchi–xi disli. Vegllea kamam khatir vell bilkul na. Tori KD-k ek lhanso lekh pattovpak onmonlem na. Fuddem lekhika bi zavpachi mhoji itsa na. Punn toxem ghoddlench zalear, tachem xrey Ashok sir-ak favo zatlem. Tanchea protsahonak lagun borovpachi sondi hanv gheit ailam.

Monant sott korun vixoy ailo to halinch hanvem bhag ghetlelea SCIENCE PROJECT-acho. Okhil Bharotiya panvddear hanvem “Budding Scientist”-Tosrip melloilea ti kitea khatir, hi gozal kuxin asum-di. Adim SCIENCE PROJECT-ant sogllim bhurgim gul’l astana sabar sotramim bhag ghevpachi mekllik asli. Ek sotr aslem ki yeoxesvi monxam fattlim karannam vollkhun ghevop. Vidnyanik ani her mahan veakti vixim mahiti mellovop. Tannim kel’le proyog ani sufoll zavpa fattlem gupit niyallop. Tache fattofatt dusrea bhagant dor eklea vidyarthean apunn yexesvi zavpak bhag mell’lam, tinvui karannam sodun kaddop. Bhurgeanim hem sotr khub umedin monoilem. Tem sodankal yad urpa sarkem zalem.

Mhoje koddlean xalle torfen khub karyam zaleant, hachi volleri ayojok monddola kodden adim-fuddem asli. Dor eka iskola koddlean osli mahiti adim fuddench melloil’li asta. Ayojokanim mhaka soroll proxn kelo ki mhojea yeoxa fattlean koslim karanna asat tea vixim. Mhaka ho proxn onopekxit aslo. Kitem zap diumchi ti khinn bhor somzolem na. Teacher-incho ani ghorcheamcho pattimbo, oxi zap diun mekllem zalem.

Aikoteleank ho zabab sot dislo asum-ye. Punn hem ordhem sot aslem. sompurnn sot tedea vellar sangpachem dhaddos mhaka zalem na. Toxem hanv kachabul zal’lem. Dusre vatten zhoim Scientist-anchi gozal cholta, thoimsor mhojem tem mot manddop vichitr koxem dislem. Dekhun purem sot ugddapem kelench na.

Aiz hanga tem ugddapem kortam. Koslei karyak hatbhar lavpak survat kortana, mhaka yeox mellpakuch zai, oxem kednanch tharaina. Konnem tori visvas dhorun hem karya mhoje kodden dilam; tacho man rakhtolem itlem mat niyallttam. Zoitachim bhagidaram anikui zann astat. Tanchi opekxa bhong zavpak zaina. Kamak survat kortana monantlea monant ek lhanxem magnnem korpak hanv kedinch visorna. Ho ek khaxa montr zaunk puro. “I love You Jesus! I praise You Jesus! I thank You Jesus!”; ho asa to montr.

Hea magnneantlean mhaka yeox labhta, oso mhojo visvas. Mhozo dor ek onnbhov oxench khunnaita. Hanv yeoxa fattleant kednach vochunk na. Fuddarak vochpacheim na. Yeoxak mhozo sangat zoddpacho aslear, hand addaina. Monak  jem nitt dista tench korit ravtolem. Heranchi budh ghevpachi soddop na. Voir jea magnneacho ul’lekh kela, tem tor koxench chokovop na. 3 vorsanche pirayer thaun hem ucharpak hanvem survat kel’li. Mhojea bapayn tem motint ghal’lem. Te pirayer nemkim titlinch utram samballpa itloch mhozo bhezo aslo zait. Vaddot veta toxem hanvem anikui magnnim atmsat keleant. Punn tem poilem magnnem mhaka ek kherit montr zaun ravla. Lhan montr punn yeoxacho montr to !

Vavr ani magnnem sangatan ani eksarkeach mapan asunk zai, oxem mhaka dista. Ek bazu osokt poddlear yeoxachi taddimiddi zaunk xokta. He buneadir mhojem jivit manddlam. Hem dhoronn samballunk mhoje kodden ek montr asa dekhun hanv subhagi. Heram bhurgeanim hea montracho upeog, ek proyog mhonn tori korcho. Hech anvdde ballgun ho lekh sompoitam.

                                                      ******************
This article is published on KONKONN DIVO, carnival special issue 2016

Tuesday, February 2, 2016

Barjimchem sonkoxtt nustekarank badta!

Barjimchem sonkoxtt nustekarank badta!

                                          *Necio D’Souza, Arlem-Raia, Goa

Supurlea Goyant sumar 450 von subeij barjinchi nond asa. Hantuntleo sumar 350 barji Zuari nodintlean provas kortat. Zalear urleleo barji Mandovi nodintlean yo-voch kortat. Heo barji atam choddxeo visov ghetat. Fattlea 3-4 vorsant minacher akhant ailolean choddxeo barji ekach zagear ghotten urleat. Minacho udheog bond poddlelean barjimcher marekar sonkoxtt ailolem asa.

Min bond zavpa fattlean sabar karanna asat. Punn sorkar hacher-tacher dukhlun dis sarta. Atamcho sorkar adlea sorkarak dox dita zalear adlo sorkar chalu sorkarak. Luskonn zata tem mat porjechem. Gorib kamdarank fukottchi piddapidd bhogchi poddtta. Min bond zaupachem mukhel karann zalem tem hovechem produrxonn (Air-pollution). Min udheog Goyant suru zalear sumar 50 vorsam zalint. Adim kaim khonni ugteo kel’leot te Purtugez kallar. Goykarank tacho kaimcho adav naslo. Halinchea 10 vorsanchea kallant mina udheogak hispa bhair nett ailolo. Dongor foddop ani min ustop ek axecho soeg zaumk pavlolo. Nemkech udeogpoti asle tankam kuxik sanddun, rajkornni monis hea udeogant bhitor sorle. Rajkoronn bhroxtt zalem tem zalemch, mina vevsay legit bhroxtt kelo. Soim samballbacho il’lo pasun husko ballgop zalem na. Nem-kaide moddun dongor padd ghalpak nett dhorlo.

Min kaddop mhonnge zomin khonnun loknnacho sar (iron ore) kuxin kaddop. Itleacher ho vevsay dhorlolo aslo. Kruttanchem min videxanim dhaddop; hache bhair vegllem kitem korunk favo, oxem hea dhondekarank yevzolem na. Nizachem lokhonn toyar korpacho ek punn kharkano ubarcho oxem konnakuch dislem na. Supik (fertile) zomin uspun khonninim gallop ani zaddam-peddank upkarona tosli voir sanddop, hoch tancho mukhel hetu zal’lo.

Samanya monis vogi ravo sor ravlo. Dhul ani dhuvor sonsunk nezo zatoch, vhodd andolan suru kelem. High court ani Supreme court-ant legit orji dili. Apnnacher zatolo on’neay porjen sorkara mukhar manddlo. Minan bhorlele ttrok rosten cholovop gombhir prosn aslo. Oxir rosteank lagon zavpi obghat ani morpeamcho vixoy nettan mukhar ailo. Mina vattarantlea lokachi bholaiki bigoddtta, to-i ek mud’do zal’lo. Poromporik pikavollik luskonn zata; ho-i vixoy gazlolo. Hea soglea gozalinchi nond gheun, mina ud’deogacher niyontronn (control) haddpacho nirnnoy akhrek Supreme court-an dilo. Tedna savn mina udheog mond gothir pavlolo. Bekaidexir khonnink nigut bond korpachi sojea poddleli.

Atam min bond zalem toruy produxonnacho proxn mukhar yeta. Hem produxonn vareachem nhoy punn udkachem. Udka produxonnak (water pollution) lagon Zuari nodicher vaitt porinnam zait asa mhonn zannkar mantat. Sumar 400 noveo ani porneo barji, Zuari nodichea kanttar rovun dovorleat. Hea vattarant barji durust korpachim Kam-xetram (workshops) odhik aslelean; barji Zuari nodint haddop sobavik asa. Fattlim 3 vorsam ekach zagear thambon aslolean, teo kollmelleat. Kharea udkan sompeponnim vibaddot asat. Hantuntlean barjimchem luskonn zata tem zalench; udkacher tacho vaitt porinnam zata.

Zuari nodint nustem bhorpur pikpachi tank asa. Punn barjinim soddlele kollomik lagon nustem pois gelam. Portench zalear nustem utpon zavop sap unnem zalam. Poromporik nustekaramcho dispotto na zala. Zuari udkachi vixestay mhollear tisreo (clams), mendeo (oysters), xinanneo, kalvam, khube, kurleo, chonnkam ani sungttam. Hea chalu kallar hanchem utpadon samkem unnem zalam. Mendeo ani chonnkam na-nopoit zavpache gothir pavleat. Sungttamcho ani sangttamcho akar lhan zait asa.

Kitlech xekdde thavn kaim kuttumbam oslea nusteacher aplea pottacho adar mhonn jiyeleant. Nustem dhorop ani vikop, ho tancho poromporik vevsay mornnache tonnir pavlolo asa. Him nistim bhov suvadixtt. Hancher adarun kaim khanavolli, bar’ram ani hottelam choltalim ti bond poddpak lagleant.

Hem sonkoxtt poromporik nustem marpeamchem. Hem zolmak ailem tem barjimchea sonkoxttak lagon. GBOA - he barji malokanche songottnnen apli oddchonn sorkara lagim manddleli asa. Zalem sumar ek voros il’lem orthik boll tankam mellpak laglam. Punn hantuntlean tankam somadhan mellonk na. Kedna kai min vevsay, sompurnn ani addkolli mekllo zait mhonn axeon ravtat. GBOA-che kaim vangddi rinnanim buddlele asat. Benkantlean ghetlelem rinn vaddlelean boroch tonnav matlolo asa.

Minam udheog novean chalu korpak borich chollvoll zalea uprant kaim khonnim min kaddpak lagleat. Ho gombhir proxn il’lo suttpak lagla. Noveo khonni ugoddpant bondi ghalea. Adim ugoddleleo asat tankam kaide soktin lagu keleat. Bekaidexir ritin min kaddpachi tozviz korteleank borech dharer dhorleat. Haka lagon vatavoronn azun tonnavbhorit asa.

Hem odruxt ailam tem muttbhor apsuvarti (selfish) monxank lagon. Amche zomnitlem lokondd vo her vostu vortovtat amchi girestkai. Soimik daiz hem. Hacho odhikar sogott monxank asa. Atam jivim asleank toxench fuddem zolmak yeteleank. Muttbhor monxanim zobordostin adav kaddop vortovta vhodd chuk. Khorem mhollear ek vorixtt chori hi. Thoddeach suvarti monxamche axek lagon eka fattlean ek sonkoxtt Goykarank bhogchem poddtta. Oslea anik kitlea sonkoxttank fuddo korcho poddttolo kai????

                                          *********************************


Gunnachi girestkay; (Treasures of virtues)

Gunnachi girestkay; Havesacho potong

                   *Necio D’Souza, Arlem-Raia, Goa

Dor ekleachea mathea voir mollob astach. Tem soglleank ugtea hatanim vengoita. Hea vixal ontrollar potong ubovpak soglleank avoddtta. Kaim zann ubovpak sodhinant, to ek vegllo vixoy. Potong ubovpak porvangi ghevchi lagona. Her dusrea gozalink sorkara koddchean porvangi ghevpachi xokti asta. Aiz hanv khobor korta ti havesachea potongachi.

Amkam monxank bhorvanxan jogpachi ek vixex sondhi uplobd asa. Her monzatink ani zaddam-peddank ti na. Devanuch ti amche bhitor ghalea. Tea khatir ami he sondhicho bhorpur lav ghevpak zai. Bhorvanso mhonnttlo ki haves fuddem yeta. Boro haves ballgun vatt thanklear jivit sompem ani sufoll zata. Mhonttoch dor eklean ap-aplea havesacho potong bandpak zai, svota ubovpak zai. Tednach jivitant sompurnn dhadoskai mellonk pavta. Aplo potong dusreachea hatanim diunk upkarona. Niraxiponn mellpachi chodd xokyatay asta.

Niktench Pornnem voros 2015 somplem ani axelolem novem voros udelem. Soglleamchea tonddar hanxem fanklem. Mon dhadoslem. Khuxal zavpak toxem karannui asta. 12 mhoine mhollear soransor 365 disancho kall. Kaim zannak ho kall hispa bhair vhodd zal’lo asta. Niraxivadeank (Pessimists) tor to khupuch lamb ani ubgonnicho kall. Punn axavadeank (Optimists) ho kall khub mottvo. Him monxam mhonnttat, “Ar’rechea ! hem voros rokddench gelem. Kedna somplem tem koll’lench na.”

Him utram konnacheai vonttavelean denvtat tedna, aikoteleank khub sontos bhogta. Hea monxan kitle umedin fattlem voros sarlem, hacho thav melltta. Devan apnnak dil’lo ho kall bore toren vapurpak to/tem yesesvi zalo/zalem mhonn kolltta. Osleach monxanchi aizchea kallar bhorpur goroz asa.

Monis hea sonvsarant sukhi ani axavadi ascho oso rochnnar Devacho ud’dex asta. Sodankal bhorvonxacher patiyeun jiyeunk To xatram vorvim kollit korit asta. Punn kotta! monis he xikovnnecher add nodor korta ani girestkay punzavche rattavollinim guspota. Opeosh mellttoch niraxi zata. Kaim pavtti hem niraxiponn itlem vhodd zata ki monis atmghatachem legit pavl marta. Kaim pavtti virar zaun herank luskonn pavoita.

Novea vorsache survatek osle sur uktavop sarkem na. Punn sot tem sot. Sot damun dhorlear faido zaumche boldek luskonnuch chodd zata. Sotak fuddo korun jiyeupachi takot kristanvank aspak zai. Soglloch vell moj’ja korpant hogddavop chukichem. Hem fattlea 2 sumananim ugddapem zalam. Kitlexech atmghat, khun ani obghat amkam polleunk mell’leat.

Hem sogllem kitem dakhoita? Hench ki adlea vorsacho survatecho tuzo nichev fiskottlo mhonn kolloita ki na? Jivita kodden tum harovlo mhonn sangta ki na? Poile suvater dor ekleachea jivitacho dhoni, Rochnnar Dev mhonn sorvoy vellar monant gholloupak visronk favona. Tednach apnnem ghetlolo nirnnoy Devache buneadir bandlolo zatolo. Toxoch novea vorsak kelolo nichev kedinch fiskottcho na. Tuzo haves nirfoll zaunk pavcho na.

Amkam soglleank girest zavpachim sopnam yetat. Hem sobavik asa. Hantunt pap na. Tum kosle upay vapuddtta tacher tem dhorlelem asta. Girest zavpache roste khub astat. Khoimcho boro ani khoimcho vaitt tem vollkhopachi tank adim fuddench aspak zai. Vegim girest zavpache axen chukicho rosto apnnailear, tuji abru man bigoddtta ti zalich; tea bhair lachar zavpachi-i soj’ja mellonk pavta.

Duddvanim girest zavop hantun koslem vorteponn asa? Portench zalear gunnanim girest zavpak zay. Somazant tujea gunnachi vakhann’ni zata tedna mellta ti khuxalkay tuje lagche duddu kedinch diunk pavchenant. Melea uprant duddu ani her aspot sonvsarant sanddun vetat. Bhurgeam-ballank rakhun dovortat. Punn him poram-toram te girestkaiyecher aplo xek gazoitat. Aplea bapain vo avoyn ti girestkai apnnak dilea oso ul’lekh kednanch korinant. Urfattem hi girestkai apli mhonn porgott’tat.

Gunnache girestkaiechi bazu oxi osokt zaina. Dusreache gunn aple mhonn porgottpachem karasthan konnuch korunk xokona. Portench zalear aplo bapuy boro aslo, apli avoy bori asli; oxe toren tust korop zata. Oxem kortanam tache bhitor ek prernna (inspiration) zolm gheta. Aplea avoy-bapayche bore gunn apleai jivitant bhitor kaddunk pavta. Khorem mhollear nakollttam te gunn bhitor sortat. Kedem vhodd daiz hem !

Hea daizache bhageli zavop mhonnge Devacho axirvad mellovop. Durdoivan hem bhag vollkhopachi tank amche modem na. Katholkam modem tor ti samkich somplea. Avoy-bapayk kuxin dovorpachi sonskruti nettan fuddem veta. Tanchi girestkay aplea tabeant zaisor addecho koso il’lo mog tankam melltta. Girestkay na zalear tim kochro zatat. Osleancher katholk fuddareanim koddok upay ghevpak zay. Khorem mhollear lhanponnar doton xiklole tacho porinnam ho. Dotonichea pustokanim nizachi xikvonn unnem asa, hacho ul’lekh anik ek pavtt korcho poddtta.

Gunnachi girestkay vollkhunk xokona osle monis amche modem bhorpur asat. Sade kristanv sodd, choddxea padrink ani Bismank legit ho gunn na. Tankam fokt duddvanchi girestkai dista. Zo chodd girest to monis odhik boro, oso tancho somoz. Magir ti girestkay naddbudhinim ekttaileli aslear pasun upkarta. Hem hanv mhojea 40 vorsanchea onnbhovantlean sangtam. Toxe puravei uplobd asat. Gunnachi girestkay vollkhopacho gunn nason, Katholk sobhek borich loz bhogchi poddlea. Fuddarak tichi goth paxtt zavpachim chin’na zollkopak lagleant.

Hem voir sanglam tem sangpacho hetu mhollear Novem voros borea havesan bandun haddunk. Margdorxon diupi fuddari chukicho haves ballgitat zalear; her monxanchem kitem zait? Chuko nittayer ghalpacho ho ek boro vell, oxem mhojem mot. Rakhnne vo Fuddari bore toren vaglearuch, menddram vo porza nitt rostean cholunk xoktat nhoy!

Mhonnttoch hea Novea 2016 vorsak, dor eklean bore haves monant haddpachi goroz asa. Fattlea 2-3 sumanim havesacho potong rongovpak visorla asot zalear, azun boro vell uplobd asa. Zannim chukicho haves ballgila zalear, tacher fer-vichar korunk bori sondhi asa. Boro hetun ballgun hem voros sukhachem korum-ia. Ami khuxal jiyetana dusroi khuxal astolo mhonn kallji ghevum-ia. Sangatan sogott sukh-xantin hem voros sarpachi khatri adinch korum-ia. Oxe toren lambddik jivitachi opekxa ballgum-ia.
               Sukhest novem voros 2016 tumkam!


                                        *******************************