Friday, May 22, 2015

Dr Ram Manohar Lohia

Dr Lohia: Gõy Suttke Kranticho Patxa
                                              *   Necio D’Souza

Bharot des svototr zalo tori il’lexem Gõy svototr zavpak 14 vorsa, 4 mhoyne ani 4 dis laglet. Hem ek vichitr umannem. 15 Agost 1947 disa amcho Bharot svotontr zalo, tori Gõy Purtugezachea gulponnatlem mekllem kiteak zalem na kai? Gandhijichea Satyagrachem varem zori Gõyant choltalem tori suttkechem zoyt mellovop xokya zalem na. 1942 vorsa  Mahatma Gandhi-chea fuddarponna khal Bharot soddat chollvoll (Quit India Movement) suru zal’li ticho Dr Ram Manohar Lohia, ek voznadik khambo aslo. Fuddem heach Lohia-n Gõyche suttkechi bunyad ghatli, hachi zanniv azun porian sabar Gõykarank na. Aiz ami suttkechi follam khatat ani jiroitat zalear hea mahan monxacher visor poddonk favona.

Germany-nt aplem PhD xikxonn purem kelea uprant 1933 vorsa Dr Lohia Bharotant portolo to somtoch Bharot soddat chollvollint vanttekar zalo. Mumboi astana to Gõykar put Dr Julião Menezes-acho ghott ixtt zaunk pavlo. Adim chalti vollokh tor aslich. Berlin University-nt Dr Julião voizuki (Medicine) xikop kortana, Dr Lohia orthxatr (Economics) kortalo. Bharotache suttke khatir mokh dorun aslelean, dogui khatreche ixtt desache fuddari zaunk pavlet.

Dr Lohia Mumbai-nt (tednachem Bombay) rabito korun dokxinn Bharotacher chollvoll nettan fuddem vhortalo. Agost 1942 Gandhiji-n korat vo morat, mhonnge zhuzat vo martir zayat oso ulo marlolo. Lokak margdorxon korche khatir Dr Lohia sabar prantanim lhan-vhodd zomati ayojit korit aslo. Suttkecho hetu nirfoll korche khatir Brittixanim Bharoti fuddareank piddapidd odhik nettachi kel’li. Mumboint Inglezanchi razvott aslelea karnnan, potram-nemalleak toxench bhovxik zomatink koddok bondi asli. Oslem konn pavl marit taka bondkhonnichi kheast favo zatali.

Dr Lohia-k ottok zavpachi purnn tozviz asli, hea khatir to lipun bhonvtalo. Dr Lohia-n Gõyam lipun ravchi koxi uktaili punn Purtugezanchi zulumxahi marekar aslelean, Dr Julião-n ravpak sompeponn dilem na. Lohia Nepalant pollon gelo tori Brittix pulisen taka 1943 vorsa koidi keloch. 1944 vorsa Mumbai ravun chollvoll kortana taka anik ek pavtt ottok korun Lahor-ant (Pakistan) 2 vorsam koidi kelo. Jelhint mar–far sonslelean Lohia matso osokt zal’lo.

Koidentlean suttka zali ani to Mumbai aylo. Tachea ixttan Dr Julião-n voizuki topas kelea uprant, suseg ghevpacho sol’lo dilo. Hea pasot Dr Julião-n khud aplea ixttak aplea zolm-ganvant Assolna haddlo. Bharotacho suttke zhuzari Gõyant saxttint ravpak aila, hi khobor aste-aste loka modem ghollpak lagli. Evagrio Jorge hea tednachea potrkaran O Heraldo nemalleantlean hi khobor Gõybhor pavoili.

Gõyche suttkek axel’lea Gõykarank xir bhor rogot vaddlem. Lohia-chi bhett ghevpak umollxik lagli. Dr Julião-n aplem ghor suttke chollvollechem karyaloy korpak mekllik dili. Hangach suttkechem bim poddlem. Gõychea itihasant 1946 voros bhov vegllem. Vivid xetrant vavurpi nanvlovkik monxanim, hea dogi fuddareanchi bhett ghetli. Gõychea mhotvachea suvatanim mellave gheumchi manddnnim rochli. Kranti ghoddovche adleo 2 mhotvacheo boska Assolna bhair ghoddun haddleo. Ek zali 15 Junak Mormuganv-vasco ani dusri 16 Junak Ponnje.

Soglleo yevzonneo puray zatoch Suttke krantichi bunyad poddli to dis aslo 18 Jun 1946. Atanchea kallar Kurpevont Saibinnichi Igorz (Grace Church) asa tichea lagsar ek vorixtt mellavo ayojit kel’lo. Hachi zabadari Purushottam Kakodkar hea mhamonxan svikarleli. Gõychea prantantlo urbevont lok he zomatik hajir ravlolo. Punn nixttur pulisanim vatteruch astana Lohia-k ani Julião-nk ottok keli. Lohiachem bhaxonn aikunk ekttovlolo lok niraxi zalo punn suttka mellovpacho dhir soddlo na. Ratiam bhitor Aguadche bondkonnint dhaddle.

Hi khobor Gõybor posorli ani porje modem akromonnachi bhavna utpon zali. Gõychea mukhel xaranim purtugezam add morcha kaddle ani desh-hitache nare gazpak lagle. Moddganv xarant tor dusrea disa hozaranim lokan mirvonnuk kaddli. Camara (atamchi Municipality) mukhar dhornna kelo ani sorkaracher nixed marlo. Lohia-k ani Julião-nk soddunk koddok magnnim keli. Lokan suttkechi zapsaldarki apnnacher ghetleli. Lokachea dobavak lagon Lohia-k ani Julião-nk soddun dile. Lohiak Gõyam ravpak koddok bondi ghatli. Tedna savn to Gõyam bhair ravon Gõykaranchem atm’boll vaddoyt ravlo.

Tachea margdorxona khal Gõykar put Dr Tristão Braganza Cunha-n suttkechem zhuz fuddem vhelem. Gõychea sabar put-dhuvanim Gõy svotontr korpacho sonkolp eknixtten fuddem vhelo. 15 Agost 1947 disa sompurnn Bharot des svototr zatolo oxi opekxa asli, ti matxi bhong zali. Brittixank dhanvddaile khore punn Bharotachea kaim thoravik zageanim porkeanchem raj chaluch urlem. Pondicherry-nt Fransikani asle zalear Gõy, Daman ani Diu hea prantanim Purtugez asle. Hem chitr polleun Lohia-k dukh bhoglem.

Lohia-chem utor manya korun Pandit Nehru-n Gõyank suttka mellovpacho kott rochlo. Xekim 16 Dezembr 1961 disa Bharot sorkarache votin ‘Operation Vijay’ mohimek Survat keli. Zomnitlean, vareantlean ani udkantlean segit 36 voram Bharoti senen (Military) ger’r choloilem. Akhrek Purtugez sorkar har manun Gõy mukt kelem.

Gõy suttkechea itihasant Dr Lohiacho moladik vavr mezunk mapunk zaina titlo. Gandhijicho satyagraha tem Nehru-cho ‘Operation Vijay’ merencho kottinn provas sompo zalo to Dr Lohia-che koramotin. 18 Jun 1947 disa sthaplele kranticho boro foll ho. Hea mahan raxttrik sovotr soinikachem rinn Gõykaranim kednach farik korunk zaumchem na. Ami sodanch tachea upkarant urtele.

Tachea mana pasot Moddganv-chem LOHIA MAIDAN saxttikaranche sevek sodankal uktem asa. Tea bhair Fonddeam, Bicholim ani Vasco xaranim KRANTI MAIDAN samball’leat. Tea xivay Ponnjechea eka mukhel rosteak 18 Jun Marg, oxea nanvan sonmanit kela. 18 Jun tarik dor vorsa Gõy Kranti Dis mhonn monoitat. Tea pasot ami mhonnttat, ‘Amar rahe, Ram Manohar Lohia, amar rahe !’.


                            *  Necio D’Souza, Arlem, Raia, Goa. (9850059127)

No comments:

Post a Comment