Dr Lohia: Gõy Suttke
Kranticho Patxa
* Necio
D’Souza
Bharot des svototr zalo tori
il’lexem Gõy svototr zavpak 14 vorsa, 4 mhoyne ani 4 dis laglet. Hem ek vichitr
umannem. 15 Agost 1947 disa amcho Bharot svotontr zalo, tori Gõy Purtugezachea
gulponnatlem mekllem kiteak zalem na kai? Gandhijichea Satyagrachem varem zori Gõyant
choltalem tori suttkechem zoyt mellovop xokya zalem na. 1942 vorsa Mahatma Gandhi-chea fuddarponna khal Bharot
soddat chollvoll (Quit India Movement) suru zal’li ticho Dr Ram Manohar Lohia,
ek voznadik khambo aslo. Fuddem heach Lohia-n Gõyche suttkechi bunyad ghatli,
hachi zanniv azun porian sabar Gõykarank na. Aiz ami suttkechi follam khatat
ani jiroitat zalear hea mahan monxacher visor poddonk favona.
Germany-nt aplem PhD xikxonn
purem kelea uprant 1933 vorsa Dr Lohia Bharotant portolo to somtoch Bharot
soddat chollvollint vanttekar zalo. Mumboi astana to Gõykar put Dr Julião
Menezes-acho ghott ixtt zaunk pavlo. Adim chalti vollokh tor aslich. Berlin
University-nt Dr Julião voizuki (Medicine) xikop kortana, Dr Lohia orthxatr
(Economics) kortalo. Bharotache suttke khatir mokh dorun aslelean, dogui
khatreche ixtt desache fuddari zaunk pavlet.
Dr Lohia Mumbai-nt (tednachem
Bombay) rabito korun dokxinn Bharotacher chollvoll nettan fuddem vhortalo.
Agost 1942 Gandhiji-n korat vo morat, mhonnge zhuzat vo martir zayat oso ulo
marlolo. Lokak margdorxon korche khatir Dr Lohia sabar prantanim lhan-vhodd
zomati ayojit korit aslo. Suttkecho hetu nirfoll korche khatir Brittixanim
Bharoti fuddareank piddapidd odhik nettachi kel’li. Mumboint Inglezanchi
razvott aslelea karnnan, potram-nemalleak toxench bhovxik zomatink koddok bondi
asli. Oslem konn pavl marit taka bondkhonnichi kheast favo zatali.
Dr Lohia-k ottok zavpachi
purnn tozviz asli, hea khatir to lipun bhonvtalo. Dr Lohia-n Gõyam lipun ravchi
koxi uktaili punn Purtugezanchi zulumxahi marekar aslelean, Dr Julião-n ravpak
sompeponn dilem na. Lohia Nepalant pollon gelo tori Brittix pulisen taka 1943
vorsa koidi keloch. 1944 vorsa Mumbai ravun chollvoll kortana taka anik ek
pavtt ottok korun Lahor-ant (Pakistan) 2 vorsam koidi kelo. Jelhint mar–far
sonslelean Lohia matso osokt zal’lo.
Koidentlean suttka zali ani
to Mumbai aylo. Tachea ixttan Dr Julião-n voizuki topas kelea uprant, suseg
ghevpacho sol’lo dilo. Hea pasot Dr Julião-n khud aplea ixttak aplea
zolm-ganvant Assolna haddlo. Bharotacho suttke zhuzari Gõyant saxttint ravpak
aila, hi khobor aste-aste loka modem ghollpak lagli. Evagrio Jorge hea
tednachea potrkaran O Heraldo nemalleantlean hi khobor Gõybhor pavoili.
Gõyche suttkek axel’lea Gõykarank
xir bhor rogot vaddlem. Lohia-chi bhett ghevpak umollxik lagli. Dr Julião-n
aplem ghor suttke chollvollechem karyaloy korpak mekllik dili. Hangach
suttkechem bim poddlem. Gõychea itihasant 1946 voros bhov vegllem. Vivid
xetrant vavurpi nanvlovkik monxanim, hea dogi fuddareanchi bhett ghetli. Gõychea
mhotvachea suvatanim mellave gheumchi manddnnim rochli. Kranti ghoddovche adleo
2 mhotvacheo boska Assolna bhair ghoddun haddleo. Ek zali 15 Junak
Mormuganv-vasco ani dusri 16 Junak Ponnje.
Soglleo yevzonneo puray
zatoch Suttke krantichi bunyad poddli to dis aslo 18 Jun 1946. Atanchea kallar
Kurpevont Saibinnichi Igorz (Grace Church) asa tichea lagsar ek vorixtt mellavo
ayojit kel’lo. Hachi zabadari Purushottam Kakodkar hea mhamonxan svikarleli. Gõychea
prantantlo urbevont lok he zomatik hajir ravlolo. Punn nixttur pulisanim
vatteruch astana Lohia-k ani Julião-nk ottok keli. Lohiachem bhaxonn aikunk
ekttovlolo lok niraxi zalo punn suttka mellovpacho dhir soddlo na. Ratiam
bhitor Aguadche bondkonnint dhaddle.
Hi khobor Gõybor posorli ani
porje modem akromonnachi bhavna utpon zali. Gõychea mukhel xaranim purtugezam
add morcha kaddle ani desh-hitache nare gazpak lagle. Moddganv xarant tor
dusrea disa hozaranim lokan mirvonnuk kaddli. Camara (atamchi Municipality)
mukhar dhornna kelo ani sorkaracher nixed marlo. Lohia-k ani Julião-nk soddunk
koddok magnnim keli. Lokan suttkechi zapsaldarki apnnacher ghetleli. Lokachea
dobavak lagon Lohia-k ani Julião-nk soddun dile. Lohiak Gõyam ravpak koddok
bondi ghatli. Tedna savn to Gõyam bhair ravon Gõykaranchem atm’boll vaddoyt
ravlo.
Tachea margdorxona khal Gõykar
put Dr Tristão Braganza Cunha-n suttkechem zhuz fuddem vhelem. Gõychea sabar
put-dhuvanim Gõy svotontr korpacho sonkolp eknixtten fuddem vhelo. 15 Agost
1947 disa sompurnn Bharot des svototr zatolo oxi opekxa asli, ti matxi bhong
zali. Brittixank dhanvddaile khore punn Bharotachea kaim thoravik zageanim
porkeanchem raj chaluch urlem. Pondicherry-nt Fransikani asle zalear Gõy, Daman
ani Diu hea prantanim Purtugez asle. Hem chitr polleun Lohia-k dukh bhoglem.
Lohia-chem utor manya korun
Pandit Nehru-n Gõyank suttka mellovpacho kott rochlo. Xekim 16 Dezembr 1961
disa Bharot sorkarache votin ‘Operation Vijay’ mohimek Survat keli. Zomnitlean,
vareantlean ani udkantlean segit 36 voram Bharoti senen (Military) ger’r
choloilem. Akhrek Purtugez sorkar har manun Gõy mukt kelem.
Gõy suttkechea itihasant Dr
Lohiacho moladik vavr mezunk mapunk zaina titlo. Gandhijicho satyagraha tem Nehru-cho
‘Operation Vijay’ merencho kottinn provas sompo zalo to Dr Lohia-che koramotin.
18 Jun 1947 disa sthaplele kranticho boro foll ho. Hea mahan raxttrik sovotr
soinikachem rinn Gõykaranim kednach farik korunk zaumchem na. Ami sodanch
tachea upkarant urtele.
Tachea mana pasot
Moddganv-chem LOHIA MAIDAN saxttikaranche sevek sodankal uktem asa. Tea bhair
Fonddeam, Bicholim ani Vasco xaranim KRANTI MAIDAN samball’leat. Tea xivay
Ponnjechea eka mukhel rosteak 18 Jun Marg, oxea nanvan sonmanit kela. 18 Jun
tarik dor vorsa Gõy Kranti Dis mhonn monoitat. Tea pasot ami mhonnttat, ‘Amar
rahe, Ram Manohar Lohia, amar rahe !’.
* Necio D’Souza, Arlem, Raia, Goa.
(9850059127)
No comments:
Post a Comment